söndag 30 oktober 2016

Tankar och minnen  


Legat   i sängen och börja tänka och minnas tillbaka  på min tidiga barndom (tänkte lika så under tiden hur mycket jag inte minns från barndomen ) . Men ändå hur det bara kommer upp i huvudet när min mamma och pappa skilde sig  när jag var ca 5-6 år .Fast jag minns inte allt  min 2 år äldre bror fick gå  antingen  förskolan eller första klass  nere i Göteborg  en tid medan jag och han var hos mamma  och mina två äldre syskon var kvar hos pappa uppe i Hällnäs . Sedan byttes det barn  fast det kommer jag inte ihåg . 

Det finns bara små korta  minnen av vad som hände, men jag kommer ihåg  några svaga minnen medans föräldrarna var gifta än och bodde i ett hus tillsammans i Hällnäs  med . Vi hade 9 vita kaniner  en hund och en katt . Om jag finns dom rätt hur det var eller om jag har föreställt mig hur det såg ut efter att både pappa och mina stora syster har berättat . Men nu i skrivande stund så kommer det fram minnen . Bilder  och fler bilder. Jag har som ingen ordning på mina minnen i vilken ordnings följd det skall vara . Det är som ihop klippt  hela tiden . Jag föreställer mig liten ibland och  äldre ibland . Lång  och kort   2-3 år att jag bränner mig på  spisplattan där  är jag inte högre  snarare kortare än spisen .... ser mig från en annan synvinkel .


(  brukar man göra det ?  )  se sig själv från en annan synvinkel?  Som i en dröm  man är med i den och man i aktar sig  själv ?!    Fåret som åt mammas tulpaner i från rabatten  är det någon som berättat det ? Jag tror det .. Ska försöka leta fram bilder sedan och fixa in dom   på datorn . 
Kaninerna  som vi fick springa ner på lekparken och plocka  gräs och blad åt så de kunde äta . De smet   och sprang under ladugården . Katten  Fabian som jag tror den hette som pappa  skulle ta bort . Att han la ner den i den militärgröna ryggsäcken  och gick i väg .   Det stora sovrummet    där vi barn låg  De två vånings sängar som var där .  Och jag tror att mammas och pappas sov rum var där nere . Där är mitt minne borta . Jag kommer inte ihåg hur det såg ut i huset . Vardags rummet ? Hade vi ett sådant i det huset ? Pappas och mammas sovrum ? Var det uppe eller nere ? Köket  tror jag kommer ihåg men det är bara  den gången jag bränner mig på den heta spisplattan ,jag tror inte jag har något minne alls av det huset  jag ser mig som 2-3 år men på ett kort när jag sitter ute  på en barn stol  så ser jag äldre ut. Runt 5-6 år  i alla fall ... i mitt minne   , men jag vet att jag kan  ta fel med  .   Att mamma kör mig   med en man  som  hon har typ raggat upp  på sanatoriet  en alkis  som är där för  vård  tillsammans  med sin kompis  så åker vi förbi pappas jobb .  När vi gör det så säger jag  å där jobbar min pappa .... hur gammal jag är då vet jag inte . 

Minnen kommer  lite här och lite där ... bara små bilder  korta episoder . Jag minns inte mycket. Mamma jobbar uppe på sanatoriet   sitter i växeln där . Hur länge hon gör det vet jag inte . Pappa jobbar på Lameko  . Tant Ada  var min dagmamma ett tag när pappa hade fått mig helt själv . När de hade skilt sig  mamma och pappa .  Dom hade  stora rum  och tydligen hade jag sagt åt Ada en gång .... Vist sa du att jag skulle få en glass (jag tror det var så dom har berättat  Ann-Britt och Ada ) hahahahah ja en finurlig unge var jag  då . 




Hon var snäll Ada och Holger med  som ägde företaget där både pappa och farbror Tage jobbade på . 



Jag måste ladda ner bilder  och visa det lilla jag har . Minnen som kommer och går . Då jag och min bror fick åka tåg ner till Göteborg med mamma och tror hennes  så kallade kille  (alkisen)  och hans kompis .  Minnes från ett ställe i Göteborg  där vi var på någon terminal  stort  högt i tak .. Kissnödig var jag och jag skulle gå på toan .... Jag fick gå själv  4-5 år  och kommer in på toaletterna och hittar en toa där det är översvämning  på . Jag tycker det är  otäckt och går ut  och säger till mamma detta. Men om jag  får kissa eller inte det kommer jag inte ihåg . 

Att jag var på ställen där det är massor av folk   (jag är uppvuxen i ett litet samhälle ) jag vänder mig om för att hinna se  alla människor  för jag ser bara ben . Och när jag vänder mig om så går jag rätt på  stolpe .  Jag gör ju illa mig  och grinar förstår jag , men minnet försvinner sedan . Mamma ser inte eller ser hur jag går men ser inte till mig .  Minnen borta ......

Jag går och ska möta min bror  från skolan eller förskolan ... Det är  grått   och det finns ett stängsel och min bror är sammanbiten  och två äldre pojkar  mobbar han  . Om jag är på samma sida av stängslet eller  ej vet jag inte .  Minnen är suddiga  jag vet inte om jag kommer ihåg rätt .  Jag och min bror är ute på en gård ensamma  det är grått väder inga människor alla är borta . Vi går in i en lång korridor  där det är lägenheter. 
Vi tittar in  genom ett brev inkast  .. Minnen  korta och difusa ... Ingen sammanhållning ... Om jag kommer ihåg eller ej vet jag inte .... Att vi blir kvarglömda på en perrong  och jag grinar  för  mamma åker med  och vi står där  ensamma .....Jag tror det är någon som har berättat detta för mig en gång .

Jag får en bild i huvudet hur det kanske ser ut  . Att mamma berättar att hon ska ha barn med sin kille  (alkisen ) och hånskrattar ... Jag såg inte vad det var som var roligt  i det? Som barn  förstår man inte allt ....

Hur jag och min bror får kliva upp mitt i natten för att vi måste följa med mamma ut  kommer jag inte ihåg .
Men att pappa har berättat  att när jag kom hem till han och då hade han sålt huset och hade fått hyra övre lägenheten av Tant Mirjam och Farbror Axel   ...hur jag la mina kläder nära min säng .... (tydligen så brukade jag inte göra det ) Plus att jag hade blivit äldre då . Förskoleklass 6 år typ....  Att pappa fick åka ner till Göteborg och hämta hem mig för att sociala hade ringt till pappa och sagt åt han nu är det bra med barnen . Att det var tydligen oroliga för oss. Minnen som jag inte kommer ihåg . Men att jag sitter i bilen och  blir trött ... Att Farbror Stig  frågar mig om jag blev trött och somnade . Jag hade tydligen svarat nej  jag vilade bara ögonen .    Humor   (ler ) 
Minnen  som kommer och går  och massor jag inte kommer ihåg . Mina andra syskon har massor av minnen som de behåller för sig själva , detta  skriver jag för min egna del och delar med mig . Ett stycke av mitt privata liv som barn . Massor av minnen av min barn dom som jag inte kommer ihåg  .

Jag vet att när jag brukar prata med  mina två systrar om barndomen så brukar det ploppa upp minnen som jag har glömt bort . 



Min pappa  berättade lite  när jag frågade han . 
Men själv så vet jag inte om jag kommer ihåg rätt eller om jag berättar saker  som de har berättat för mig , men vissa saker kan de ju inte veta när dom inte var där . Och jag tror att det finns massor mer  som jag inte minnes . Ibland skulle jag vilja minnas .  Men jag är ändå glad att jag inte minns allt  eller rättare sagt MASSOR . 






                                                    Ett minne som jag inte kommer ihåg alls .








Men ska leta bland  foton  och se vad jag finner . 





Varför skriver jag nu om detta ...jag har inget att dölja   jag har en massa minnen som bara ploppar upp i huvudet . Bearbetning av min barndom  ja kanske det . Jag har ändå haft en helt underbar barndom  sedan jag fick bo med pappa . Jag vet att det finns barn där  ute  som har haft en vidrig barndom  och har det  .. just nu .   Jag ville bara dela med mig av mina minnen  här och nu .   Alla har vi en historia att berätta . 


Mamma och pappa har  gått  bort nu    och livet går vidare  som för alla andra .  Minne   kommer och går 
berättar och glöms  ,tiger i sina minnen om vissa saker  och lättas i andra . 

Minnen och tankar   bevars  på olika sätt. 

Minnen och tankar för dom vidare .

Minnen och tankar  . 

lördag 29 oktober 2016

Lite av varje tankar 



Ja ibland så har man en massa tankar om lite av varje  under en dag , lite  djupa och ytliga  och  funderingar som man jag brukar diskutera med mig själv inne i huvudet (lika bra det för mina tankar och funderingar kan vara rätt så förvirrande för andra hahahaahahah)

Jo jag vet jag kan surra på rätt så bra när jag låter munnen gå som en  orkan hahahah stackars  de som har fått höra mitt surr .  Det händer rätt så ofta med att jag surrar på så jag tappar min egna tråd med hahahah  då surrar man på rätt bra hahahaha. Roligare då med för mig och de som försöker hänga med i det jag försöker få fram . Brukar fråga den som jag pratar med vad  var det jag pratade om och denne får  ta upp den tråden  åt mig hahahahaha. 


Att berätta en film eller en dröm kan med vara så där hoppigt   , jag är inte så bra på att berätta i rätt följd . Jag  har så många tankar  då och alla vill fram på samma  gång .  Händer lika så när jag skriver att jag missar bokstäver och hoppar över ord  eller slår ihop ord  men i huvudet så är det rätt  .  Minnet är fullt eller så är det så grötigt så jag kommer inte ihåg  alls  eller rätt ordning .



(lånad bild )





tisdag 25 oktober 2016

Cell delning



Jag upplevde något  konstigt   för ett antal år sedan  ,  jag hade fått  vårtor på min armbåge  och tänkte inte så mycket mer på det . Efter det hade gått några månader så kände jag något som  typ killades eller rördes under huden   vid sidan om   där jag fått vårtan .


Denna bild tog jag  när jag var på jobbet .... De två  som jag redan börjat behandla med vårtmedel  är de som ser ut som skrovell  ...den stora  blaffan   och den andre  som är lite  mer som torkad hudområde runda ... där kände jag  när det rörde sig under huden och jag hade redan känt av den  två första men förstod inte då vad det var  för något  men sedan fattade jag ju att det var ju celldelning och så uppkomsten av vårtor . Så jag köpte ett starkt medel och jag  tog i för kung och fosterland att nu ska de dööööööö. 


Jag reflekterade över hur jag kände hur det rördes under huden . Inte normalt att man ska känna sådant men det gjorde jag i alla fall . Annars skulle jag ju aldrig uppmärksamma detta  heller . 

Har känt av en  annan  celldelning  mycket  konstig  men en knölen växte lite fram på min tum led i alla fall . Har inte ont där  och det är jag glad för .  Min faste    Britt inger såg jag hade en liten knöl  i mitt ringfinger  led och frågade om jag hade ont där  detta var många år sedan nu . Men från början så hade jag värk i den leden  när jag hade  hållit  handen knuten länge  och hade svårt att sträcka ut  fingret ., men nu är det lugnt med det men knölen finns kvar .  Jag brukar hålla koll på sådant som  blir värk i lederna fast  jag inte har något reumatiskt enligt proverna 

 Men värk kan  man ju ha fast man inte har det .  Men livet rullar vidare för det . 
Men detta att man  kan känna   celldelning  om det nu var det . Men jag vet vad jag kände i alla fall . 








Detta var  något som jag upptäckte när jag var ute och cyklade ..... En Sprängticka eller Chaga   en  svamp  som tydligen är nyttig för vi människor men en  typ parasit som angriper Björkar .. Det är bara  att Googla på Sprängticka  så finns all info om den .





Tänk vad naturen skapar ändå , helt otroligt . Kan nog tänka mig att mycket andra saker ute i naturen som är typ giftiga för oss människor har något som är positivt  i slutänden  . Nu ska inte folk gå ut och plocka  giftiga saker  för att hitta det som kan göra  något galet med dom .  Men det finns säkert en anledning att dom finns där  men det blir ett mysterium vad det  kan vara för nytta . Låter det vara så  är det bästa .

fredag 21 oktober 2016

Fredag förmiddag 


Det var disigt  med inslag av regn men inte mycket   när jag fick för mig att ta mig upp på cykeln och trampa iväg . Min tanke var att cykla efter den väg jag brukar cykla när jag är ute  men det blev ändrade planer . 
Kanske det var sin mening med det med  in i stillheten och skogen och naturen som bjöd på allt vackert . 






För tanken när jag vek av in på Burnäs vägen så tanken slog mig ....jag kanske få ha turen att få se några djur . 




Jo tillslut så stod dom där  tur jag hade på mig mina glasögon så jag så dom på långt  håll . 










Ni måste ha översände med mina foton som inte alls är så klara bildmässigt. Disigt och en hand som inte kan hålla stilla  men man ser ju i alla fall älgen  och det är ju det som är meningen . 


 

Solen försöker bryta igenom .




Längst  efter vägen norr ut så ser det dystert ut



På vägen tillbaka så upptäckte jag denna
 



En Vril  som  de som är kunniga  att snickra och grökpa ur dom   ett hantverk som tar tid  men vackert blir det .




En Jakt stuga  


Ett bevis att jägarna har varit ute och jagat  några gånger i alla fall .


Solens strålar  mot björkarna
 


Så vackert



Gillar skarpt detta  med björkar  tillsammans


Det har väl förmodligen varit någon åkermark en gång i tiden









 Det blev så mycket som var vackert när solens strålar drog igenom





Det fina timmerstugan som låg intill vägen  , det är väl bara ett förråd  ,jag undrar vad det har haft där i  då det brukades .



Men vackert är det i alla fall .




Sedan fortsatte jag vägen hem




Jag önskar er alla en trevlig Fredag  och helg  nu , jag ska jobba helgen så jag vet vad jag ska göra  . Ha det gott . 

tisdag 18 oktober 2016

Livet 




Att inte ta Livet så självklart   det har kommit till mig under åren som gått  och det gör det  nu och då  och jag värdesätter min vardag kanske inte  som jag borde göra . 
Att värdesätta livet och vardagen  är kanske inte  en självklarhet för alla . Men  det blir mer påtagligt  när något dramatiskt händer  i ens liv eller en nära anhörig  eller  någon som är  nära en själv på ett eller annat vis.  Då blir det mer  påtagligt och man kanske uppmärksammar sitt egna liv hur skärt det kan vara . 

Att olyckor och sjukdomar händer  ja det är ju tyvärr ett inslag i vars liv  någon gång  och det är tråkigt och något man ej kan rå över . 
Men att många tänker att det händer inte mig  det händer bara andra . Så har även jag tänkt  men jag har genom livet börja tänka om att mitt liv är inte alls så självklart längre . Varje dag är en gåva som man ska ta vara på   . 




Så  att ta livet som en självklarhet  gör jag inte längre och värdesätter de små ting i vardagen . 






Livet är inte alltid så självklart  så ta vara på din dag  och var rädd om dig . 
För du är unik och det finns bara en upplaga av dig .